Blogginlägg

Har skrivit nått blogginlägg som försvunnit. Jag har inte tid att skriva om så då blir det inget.

Jag har inte tid för ngt annat än huset, barn och lite vänner känns det som. Kan inte minnas när jag tog mig tid och gjorde mig fin till exempel. Alltså sminkade mig, mer än lite puder och mascara, fixade med håret osv. men det blir kanske imorgon om jag har tid. ;)

Om jag skulle sammanfatta detta året just nu. Hade det sett ut ungefär så här:

April: Ett år sedan Helen dog

Juni: Får reda på att jag är gravid, Bastian fyller två.

Juni- Aug: Mår så jäkla illa att jag inte kan gå ut knappt. Ett år sedan Victor dog.

Sept: Bebisen dör

Okt: Fyller 31 år, får nytt jobb och träffar där världens bästa arbetskamrater. Minna kommer till världen!

Dec: flyttar in i vårt nya fina hus! Vincent kommer till världen!

Som ni ser har jag glömt allt som hände innan sommaren nästan och ja, egentligen under sommaren också. Jag tror att omn jag ska göra årskrönikor får jag göra om dem till halvårs krönikor.

Trött!

Dagens bild! :)


Fick en släng kräkis igår, nu är det bra igen men jag är lite uttorkad. Hoppas bara att andra nära och kära klarar sig!

Bastian hade en underbar jul och han tyckte det var så roligt med tomten.

Vissa dagar är så jäkla jobbiga för mig. Jag har längtat efter ett barn till snart två år men olika omständigheter har förhindrat det. Jag hade kommit så långt. Det börjar närma sig nu. Jag saknar det!
Ha det!

Posted using BlogPress from my iPhone

Emil & Ida

Bastian har för första gången fått upp lite intresse för film. Nu när vi inte har någon tv, sätter vi på lite film. Bastian har fastnat för Emil. Under filmens gång frågar han: var e Emil, Var e Ida, var e Emils pappa. Han pratar enormt mycket nu och det är helt otroligt vad han snappar upp. Nu måste vi verkligen passa på vad vi säger. Häromdagen gick han omkring och sa fan och hevlete. Inte bra alls, tycker vi.

Idag sa han även att det var "fö på korven", snö på korven. Tänka sig vad deras små hjärnor kan koppla ihop. Han sjunger jätte mycket och är förvånadsvärt bra på melodier tycker jag. Tror inte att jag var så tonsäker när jag var 2 och ett halvt.

Juletider är tider då jag tänker extra mycket på de som vi älskar men tyvärr inte finns med oss längre. Så vi måste ta vara på varandra och ta vara på den tid vi har.

Natti

Our house

In the middle of the street... För det är det verkligen. Två bilder tagna från soffan just nu.





- Posted using BlogPress from my iPhone

TID?

OMG vad tiden går. Hinner inte med överhuvudtaget.

På fredag är det julafton. Jag fattade inte varför det var så mycket folk ute igår..

Hahaha julhandel vad är det?

Världens finaste Madde har fått sin underbara lille son nu. Åhhhhh vad det är fantastiskt!! :)

På plats.

Nu är vi på plats i huset sen i fredags. Oj så rörigt det är! Men kul så klart. Det är en HELT annan sak att flytta när man har en liten plutt kan jag säga. Man hinner långt ifrån så mycket på en gång som man gjorde innan. Puh... Det känns som att man tagit en paus från verkligheten... Nu är det natten! Haj

- Posted using BlogPress from my iPhone

Låååååång dag!

Idag har varit en lång dag! Orkar inte ta det nu...
Men imorgon sker det! :) jiiippie!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Boba

Lilleplutten kräkte och var lös i magen i natt. Det blev inte mycket sömn inte. Natten innan var jag uppe och packade, var inne i ett stimm, då är det lika bra att hålla på. Nu är jag sååå trött och lagom mör. Det är svårt att hantera oväntade saker när man redan har snålt med tid. Och ja, jag vet att jag ska börja i tid men det är inte lätt med allt som händer runt omkring.

Nu ´ska vi alltså bara sova här tre nätter till sen är vi hemma, hemma i vårt hus! En dröm blir sann... :)

Inget personligt

Mitt förra inlägg var inte personligt menat till NÅGON. Det var mer en allmän känsla.

Jag fattar inte...

Det känns som att jag inte har rätt att vara ledsen längre, alltså över att jag förlorade ett barn. Ett barn som skulle födas om ca 9-10 veckor. Det vimlar av magar som ska ploppas runt den tiden. Varför känns det som att folk inte tycker att jag får/ska vara ledsen längre.

Men det är jag. Det svider och gör ont i magen och bröstet när jag tänker på det. Det var inte meningen, det är bara på det igen, det hade varit något fel på det. Om jag skulle nämna det så är det några av svaren. Aldrig är det någon som lägger sin hand på min och säger: jag förstår att det måste kännas jobbigt eller ja visst suger det ibland. För det är just det, det suger ibland. Jag vet att det säkert hade varit något fel, jag vet att det förmodligen kommer att komma en dag då vi försöker igen, jag vet att det kan komma en dag då vi tänker att det nog inte var meningen. Men det är inte nu när jag längtar efter mitt barn. När jag vill sitta med min mage och känna min bebis röra sig. Foglossning och halsbränna hade varit en dröm i jämförelse. Kanske kommer det en dag när det känns lättare men just nu gör det ont. Och jag är ledsen.

Morgontok

- Posted using BlogPress from my iPhone

Saknar

Jag saknar min bebis. Den bebisen jag skulle haft i min mage just nu. Jag saknar att jag skulle ha varit i v. 30 och väntat på spänning på min lill' bebis. Jag saknar det!


- Posted using BlogPress from my iPhone