HSP, Highly Sensitive Person, Sensitivt begåvad, emotionell intelligent eller StarkSkör spelar ingen roll det hjälper i alla fall mig att definiera varför jag är som jag är. När jag läste Emotionell Intelligens för några år sedan fick jag en riktigt AHA-upplevelse, jag visste att jag tillhörde de som är mer emotionella.
För någon vecka sedan sa jag att jag inte behöver någon diagnos, definition, att jag är som jag är. Men så lyssnade jag till Podden som jag nämnt här tidigare av Hannah och Amanda som handlar om HSP. Jag lyssnade först bara med ena örat och tänkte att det bara är ytterligare en diagnos. Efter ett tag så beskrev de mig. Jag var med i deras podcast. Alltså inte bokstavligen, men det kunde ha varit mig de talade om. Helt sjukt! Jag tänkte inte jättemycket på det direkt efteråt men efter några dagar så läste jag mer om det. Allt i stort sett stämmer in på mig, vissa bitar föll på plats. Okej, är det därför jag aldrig har fått bra på ett prov trots att jag kan allt utantill, är det därför min röst sviker eller jag blir hes ibland när jag ska sjunga, att min psykolog inte rättar mig när jag tror att jag är bipolär de light, tex. På något sätt var det ändå lite det jag berörde i mitt förra blogginlägg om hur mina låga stunder kan beskrivas här som världens undergång och hur jag nästa dag kan vara mitt allra bästa jag. Hur jag har eller framförallt har haft problem att inte ta ansvar för andras problem och känslor och sära på deras och mina.
I tisdags befann jag mig i ett sammanhang där jag skulle berätta om min nya upptäckt bland människor jag inte känner, på ett sätt där man normalt kanske inte pratar om sådant. Jag skulle sjunga med kören på kvällen och gissa vad? Jo, jag hade nästan tappat rösten och hade en förklaring. Då reser sig en fantastisk kvinna med så mycket kunskap, vinkar med mig och tar med mig till ett annat rum. Där tar hon fram en bok. Boken har varit utlånad, försent återlämnad till henne och hon hade just fått tillbaka den. Hon sa att jag skulle läsa den, att den hjälpt henne trots att hon har flera års utbildning inom området. Saken är den att denna bok har florerat runt omkring mig vid många olika tillfällen och sammanhang förut. Och nu hittade den till mig.
Redan efter 20 sidor har jag känt igen mig i det mesta, aha-at och ohoh-at, ojat och gråtit.
Det står om mig i boken, ett exempel på StarkSkörningar, det står om mig där. Det väckte något som jag tryckt undan ganska länge. Om signaler jag har uppfattat under långa perioder som gjort att jag agerat/agerar på ett speciellt sätt. Det ska bli så intressant att se hur detta utvecklas.
En insikt som jag fått redan är att jag vet att jag är duktig och energisk i omgångar men att det är okej att inte vara det alltid, att det är okej att varva ner då och då. Jag gör bara så gott jag kan, efter min egen förmåga.
Hmm det låter ju jätteintressant! Jag tränar oxå på att ibland göra ingenting. Strunta fullkomligt i att det behövs tvättas, städas etc. Ibland går det bra och ibland gör jag allt trots att jag inte orkar. Glad påsk :) kram Rebecca
SvaraRadera