Bakslag och kvävd sorg.

Jo inatt blev jag sjuk igen efter ett och ett halvt dygn på bättringsvägen. Så jag kunde tyvärr inte vara med på begravningen. Det kändes sjukt jobbigt för jag ville verkligen finnas där för min vän, verkligen, verkligen! Det hade varit jättefint för en fin människa. Att det var jobbigt behöver jag väl knappt skriva för det förstår nog alla.

Jag har tänkt mycket på senaste tiden på att små barn visar sina känslor som om de satt utanpå kroppen, är de glada så är de glada, är de ledsna så är de ledsna. Hade vi vuxna anamat detta mer och inte kvävt så mycket av våra känslor så hade vi antagligen inte mått så psykiskt dåligt hela tiden.
När jag gick på högskolan så höll vi mycket på med att tolka bilder. En gång visade professorn en bild på en tydligt sörjande kvinna. En slags sörjande som man mest ser på sydligare breddgrader, vad jag vet. Alla förstod att bilden inte var tagen i Sverige, Norden i alla fall. För här måste/ska man uppträda behärskat. Man kan inte bara slänga sig ner på marken och skrika ur sig sin sorg av någon anledning. För visst skulle omgivningen förstå det? Att man sörjer så att man bara vill skrika och benen inte kan bära en. Jag satt ner när samtalet om Helens hjärtstopp kom men inte Henriks och Viktors och jag lovar benen viker sig bokstavligen när man får såna nyheter för då är det överraskande. Egentligen vill benen säkert vika sig hur många gånger som helst efter det men man hindrar dem, man behärskar sig. Visst kväver många sorg här, varför vet jag inte, varför vi inte lär oss att uttrycka det vi känner på samma sätt som vi borde. Det finns givetvis många olika spektrum inom detta och hur vi upplever och hanterar sorg. Men jag tror nog att det är väldigt ovanligt att västerländska människor, om jag kan uttrycka det så, ger efter på sina känslor. Forskare menar att någon hittat på att ju mer behärskade vi är ju mer vi inte agerar på känslor desto mer civiliserade är vi. Dvs det som separerar mänskligheten från djuren, civilisationen. Frågan är då vad kostnaden av detta civiliserade beteende är värt med all psykiskohälsa, medicinering, ökad självmordsfrekvenser osv. Ja, hoppas att ni förstår att jag vet att alla är olika och att detta inte är ett medvetet utan inlärt beteende.

Nu ska jag vila så att jag kan friskna till.
Natti