Tittar och känner på min mage där jag fram tills för en timme sedan trodde att min bebis låg och växte och frodades. Bebisen ligger fortfarande inne i min mage men dess hjärta slår inte. Imorgon ska de ta bort den. Sorgen och chocken över att det inte är så är förödande. Hur mycket ska mitt sköra hjärta tåla? Tankarna och planerna vi gjort maler i huvudet. Och varför, hur kunde detta hända? Allt var så perfekt allt hade gått bra och jag började slappna av. Det gör så fysiskt ont i min mage och mitt hjärta.
Tack och lov för min lille älskling som undrar varför mamma är så ledsen.


- Posted using BlogPress from my iPhone